C L U B H O U S E 3

En vanlig på förmiddag på Clubhouse innebar bra väder, slammer i köket och enstaka gäster som låg utspridda på gräsmattan. Om vädret var så bra att solen sken. Himlen var blå. Låg på min gummimadrass. Modigt nog i mina blå shorts. Patsy, en av vårens gäster hade tipsat mig om att köpa nya, mera moderiktiga. Själv undrade jag varför inte det simpla plagget dög. Ganska övertygande hade hon en kväll hållit ett föredrag på terassen om Töntfaktorernas Utbredning i det Svenska Samhället. Intressant. Under en efterföljande frågestund uppstod en debatt och det hade nästan uppstått handgemäng mellan Dinah von Kindereggen och Patsy. Som alla vet, har Dinah bohemiska sidor, även om hon vid första intrycket ger sken av att vara perfektionist i klädvalet. (Hon hade ju tagit lektioner av Ebba von Sydow) Detta inträffade för ungefär två dagar sedan.

Den stillsamma förmiddagen var inte alls konfliktladdad. Det knarrade i dörren och det ljudet följdes av ett väldigt prassel. Ut steg Wolfgang med en serveringsbricka med fruktsafter i stora rejäla glas. Prasslet berodde på att han designat egna sommarbyxor av en stor påse. Den påsen var från Lidl, utan tvekan, så stod det på den. Ett svagt surr hördes i luften, men från fjärran.
- Vad har du i glasen Wolfgang?, sade Canita och sträckte fåfängt en arm mot brickan Hon låg på sin egen randiga gummimadrass.
- Det är svartavinbär och äpple, en god blandning, sade Wolfgang och prasslade lite till i sina byxor.
Ljudet i luften hade ökat. Det lät som ett litet flygplan. Wwww-wwww-wwwww-
Patsy kom ut på terassen, klädd i blommig sommarklänning och rosa Bunny-tofflor. Som alla andra tittade hon åt öster, mot åkern där bonden hade sina odlingar. Ljudet tilltog och vi såg att det var en liten flygfarkost. Jo-Anne Newlander var i anländande. Hennes Keyboard Helicopter gick bra..Vinddraget gjorde att det blonda håret fladdrade. Hon hade pilotglasögon, Redan inom en minut skulle hon landa i nedre delen av trädgården, där man vardagligen brukade spela golf eller fotboll.
Canita och Patsy var båda från Västkusten och kände inte till Jo-Anne. Canita hade visserligen jobbat en tid vid Clubhouse som proffessionell golfspelare, men hade slutat efter att hon hade slagit bort för många bollar. Och inte nog med det, de låg fortfarande kvar här och där. En säkerhetsrisk, om man råkade snubbla på dem I fotboll hade hon varit mera lyckosam, det var lättare att hitta. de stora svartvita bollarna.
Flickorna hade förresten nyligen kommit med kapten Horatious Noseblower, i en liten segelbåt, som nu låg förtöjd i ån.

Jo-Anne flög in i en vid båge över trädgården. Oljudet från hennes Keyboard Helicoptern var så starkt att inte ens prasslet från Wolfgangs halvplastiga Lidl-byxor hördes.
- Måste man höra det där, sade Canita och stoppade sugröret i saften, i samma sekund då Jo-Anne stoppade motorn på sin farkost, så att alla hörde prcis vad Canita sa.
Några sekunders tystnad uppstod i hela trädgården, frånsett en flugsnappare som sjöng sin glada sommarsång.
Wolfgang var på väg in igen för att hämta mera saft. Först nu lade Patsy märke till honom, hans billiga byxor.
- Hördududu. Kom här!
Patsy vinkade till sig Wolfgang Samtdigt kom Jo-Anne fram till dem. Hon drog av sig sin flygarluva, hade redan handskarna intoppade under bältet.
Bältspännet var en Classic Troublemaker från PankLine.
Patsy tittade på Jo-Anne. Wolfgang tittade på Patsy.
Alla tre tittade på varandra.
- Hördudu, upprepade Patsy.
Wolfgang såg i marken, blicken fastnade på en av de golfbollar Canita hade slagit bort under våren.
- Jag gillar inte din Tönt-faktor. fortsatte hon.
Det var lätt att förstå, gå omkring på det där viset
Wolfgang tog till orda. Han hade hållit tyst länge.
- Det är så att jag är med i en klubb. Club Spara&Slösa. Vi har olika tema veckor. Just nu är det Slösa-vecka.
- Slösa vecka? Fett kul! Patsy tittade på hans prasslande byxor.
Det var lätt att förstå. Hans byxor, med två stora hål för benen, verkade inte dyra.
- Ja, vi handlade väldigt fulla matkassar. Det var inte svårt att fylla dem. Om inte annat så kunde man välja plastflaskor med Slaskia mineralvatten som lätt fyllde en kasse.
- Slaskia mineralvatten? Men de är ju ganska b i l l i g a , påpekade Patsy.
- Men att slösa är relativt, invände Wolfgang.
- Nu pratar du r e l a t i v i t e t s t e o r i , kunde inte Jo-Anne låta bli att fylla i.

De tre debattörerna hade inte upptäckt att kapten Horatious Noseblower hade kommit ljudlöst över gräsmattan.
- STÅR NI HÄR OCH KOKETTERAR MINA UNGA DAMER, sade han plötsligt med sin ganska kraftiga basröst.
Bäde Patsy och Wolfgang hoppade till av överraskning. Jo-Anne däremot, hade sett kaptenen närma sig. Hon var ju ordningsvakt och
van att överblicka omgivningen.
Patsy hade kommit till Clubhouse i kaptenens lilla segelbåt. Hon lät inte kaptenen distrahera, utan fortsatte att prata till Wolfgang:
- Men,........hur gör ni när ni vill spara i klubben?
Wolfgang vred sig så att det prasslade till i byxorna.
- Då är vi inne. Helst skall man stå i en garderob. Måste man gå ut har man ögonbindel.
Jo-Anne fann det intressant och lade sig i diskussionen.
- Även som blind kan lockas att göra impulslöp !
- Så sant. Men chansen är mindre, sade Wolfgang nu ganska självsäker.
Han uppskattade att Jo-Anne hade talat till honom.
Faktiskt var han i hemlighet lite kär i henne.

Kaptenen kände sig förbigången.
- BLIR DET INTE ROLIGARE ÄN SÅ HÄR ?!, sade han med sin kraftfulla röst.
Alla liksom vaknade till. Jo-Anne tog ett grepp om kaptenens stora näsa och markerade att de skulle gå ut. Egentligen var det in, eftersom de redan stod utomhus.
-AJJAJ!AJ!, ojade sig kapten Noseblower och hängde stapplande med in mot kroppsscanningen.
- Dig skall jag syna i sömmarna! Du verkar vara en misstänkt bråkstake!
- AJJJ!AOOOOH! , stönade Noseblower med näsan i ett stadigt jiu-jitsu grepp
Wolfgang iakttog darrande händelseutvecklingen i tyst beundran.
Hans älskade Jo-Anne visste verkligen hur man tar hand om män.

Patsy stod och funderade om hon rentav skulle bli medlem i Club Spara&Slösa. Medlemskap innebar ett omväxlande liv. Det kunde ju inte vara töntigt. Att gå klädd i en plastkasse från affären var ju rätt harmlöst trots allt!
Plötsligt hördes ett trumsolo. Det var den även på Clubhouse välbekante bossanovatrummisen Fredrik Virtanen som lämnat visparna hemma och nu körde med pinnar.
- BomTschaka-BomTschaka-BippeliBip.Bom.Bom.Clash. SchhsssSchsssss.

Jag applåderade. Till och med Canita reste sig något på sin madrass, så att hon kunde luta sig på ena armbågen.
- Lysande! hojtade komissarie Barbieby´s assistent Waughan som omärkligt kommit ut på terassen.

Under eftermidagen bytte de flesta om. Patsy valde en Nettokasse på huvudet och nertill Hemköp. Canita hade Åhle´ns som bh och som byxor valde hon Rusta.
- Rätt människor ska in gratis, så är det bara, hojtade Patsy från entre´n som låg intill kroppsscanningen. Det hade bildats en liten kö, men om sanningen skall
fram var det mest lunchgäster. Det var ju närmast middagstid. Jo-Anne Newlander satt vid scanningen och småskrattade. Iakttagen av Wolfgang i sina klädsamma Lidl-byxa.
Ja, det var rena modepraden !
Patsy tog åter upp diskusionen med Wolfgang, som ju var servitör också.
- En sak till. När ska du sluta servera i vanliga dricksglas? Det finns skitsnygga hårdplastglas att beställa. Jag vill inte ha fler ärr på mina fötter!
Wolfgang prasslade nervöst i sina byxor av tyskt specialmaterial. Trots att han använde "Large", kändes byxorna trånga.
- Ärr på dina fötter?
- Ja, det känns precis som om jag dansat med en pygme´ som inte kan dansa ordentligt!
Nu var klockan så mycket att man väntade på arresteringarna, de brukade ju komma strax efter lunchtid. Man kunde lita på kommissarie Barbieby.
Han dök upp prick sjutton minuter över.
- Ni är alla arresterade !!
Alla lade sig på golvet, utom Patsy som stolt stod upp. Barbieby tittade på henne. I bröst höjd. Där fanns ingen plast. Hemköpskassen på huvudet hade
vecklat ut sig så att den såg ut som en tomteluva, byxplagget från Netto påminde om gula tights.
- Varför är du inte ordentligt klädd?, sade Barbieby och kunde inte släppa blicken från Patsy.
- Vi medlemmar i Klubb Spara&Slösa. Varför skulle du arrestera oss!?
- Förargelseväckande beteende. Hit får jag åka en gång om dagen.

Så tynade denna dag bort. Ännu en dag på Clubhouse bara försvann. Patsy och Canita blev hemtransporterade till Västkusten.
Kapten Horatious Noseblower seglade. Jo-Anne tog eftermiddagen ledigt