PLOPPITA SERIEN 4 : JANNICKA KNIPER GULD

(Saturday, May 17, 2008 Första upplagan)

JANNICKA KNIPER GULD

Ploppita serien 4

- Står det någonting om henne i kolorerad veckopress?, frågade Alfred G. Bergström, bakåtlutad i läderfåtöljen. Mellan tummen och pekfingret på sin högra hand, rullade han rastlöst på en otänd cigarr.

- Nej, inte så mycket,... mera på Internet, svarade Johnny Qwalster uppriktigt.

Han var Jannickas nya manager. Johnny Qwalster var systerson till farbror Boban, som förolyckades alltför tidigt, efter att ha halkat på ett bananskal i badrummet, på andra våningen i sextonrumsvillan, en ståtlig villa i de fashionabla kvarteren som nu beboddes av Carmen Buenasera och hennes två livvakter,
Gregg och Everett.

De nu lite till åren komne Qwalster,som tidigare varit tekniker hos bland annat Carolina Gynning, påstod han själv i alla fall, rättade till sin tunna mustasch. Han ansåg med stor säkerhet han att visste en hel del om vad som vore bäst för Jannicka, och företaget, i närmaste framtiden
- Du menar att jag skulle ta in henne vecka här på kliniken, för klassisk gitarrutbildning?, sade Alfred G. Bergström lutade sig fram och fäste blicken på Jonnys majblomma som var fäst i kragen på den rutiga kavajen.

- Ja.

Alfred G. Bergström lutade sig åter tillbaka och bjöd på några sekunders tystnad, innan;

- När kan hon börja?
- Omgående, hon sitter i bilen.

Efter att ha sovit gott i ett eget rum på slottet i Knutby, tassade Jannicka ner för den långa stentrappan med sin nyinköpta akustiska gitarr.
Första dagen, i Carulli-rummet, skulle mjukt inledas av Alfred G. Bergström själv. Han visste inte särskilt mycket om Jannicka, än att hon redan gjort två lyckade Pop&Rock album (Ploppita Dansar och Babbls) och var ganska välkänd, till och med i det egna landet. Hon hade även mött sina fans på gräsrotsnivå, genom en omdiskuterad landbygdsturne´ i söder.Omdiskuterad därför att många ansåg att det var inte bra för hennes fortsatta karriär. Alfred G. Bergström hälsade vänligt på henne och visade med en yvig gest henne till en stol, inte vilken som helst, utan en i barockstil. Framför stolen stod en liten pall.

- Skall jag ha foten på den där? Men jag står ju upp och spelar!
Jannicka uttryckte sin förvåning.
Alfred gav vidare instruktioner. Han utbrast med något glansig panna:

- Du kan inte ha för kort kjol på dig.
- Kan man inte ha två såna där pallar, om jag står upp?
-Nej, nej....
- Du herr Alfred, skall jag sitt och skreva, med ena benet uppe på pallen?
- Man kan hålla ihop benen lite...
- Om jag har mens...
- Ha.Ha.Ha, ....det var det värsta jag hört!

Jannickas frispråkighet överraskade, men roade också klinikens föreståndare och tillika grundare, Alfred G.Bergström. Han fortsatte, fortfarande full av skratt;

- Ja så sant, hahaha, min unge dam! Jag skall berätta för dig en sak, när jag suttit i nära tjugo år med den där pallen och skrevat, skulle jag hugga ved hos min farmor, då var jag så försvagad i skrevet att redan efter första vedträt utlöstes ett stort ljumskbråck. Fick opereras så fort som möjligt, hahaha!

- Nämen?

Jannicka var uppriktig, och lite förskräckt i sin förvåning, ty det kändes som om hennes lärare talade ärligt från hjärtat.

Klockan elva på förmiddagen beslöt Jannicka att hämta sin gitarrförstärkare och elgitarr. De låg i bagageutrymmet på hennes Morris Minor, en liten charmig bilmodell som Johnny Qwalster rekommenderat. Förstärkaren med inbyggd högtalare, en Roland MicroCube och en Fender Strata-kopia, byggd i ostasien. Alfred G.Bergström tittade nyfiket på när Jannicka böjde sig ner i sin korta kjol, röd med vita prickar, från La Redoutes sommarkollektion. Jannicka hittade nätuttaget bakom pianot och fick gå ner på alla fyra. Men det gjorde inte så mycket, hon hade vana från den strapatsrika sommarturneen. Jannicka ville visa för kilinikföreståndaren, tillika dess grundare, Alfred G. Bergström, vad hon kunde. Hon stod upp, hade hängt på sig gitarren.

Hon drog igång ett rytmiskt riff, efter ungefär tjugo sekunder började hon sjunga;

" I don´t want you, .....to work all day,.....


I don´t want you,....... to be true.....


I just,..... want to make..... looove to you..."


Redan det blev för mycket för, den vanligen sansade, Alfred G.Bergström, som hastigt började lossa livremmen, reste sig upp som en fjäderkatapult ur skinnsoffan. De var ensamma i huset. Jannicka avbröt omedelbart sin föreställning, ryckte ur gitarrsladden och tog sin lilla förstärkare i handtaget. Nätkontakten fick bli kvar, den lilla svarta dosan kunde man köpa nya av. Hon sprang hastigt ut genom dörren på sina grönvitrandiga platåskor, med sin Roland MicroCube som en liten svart handväska, ut över gräsmattan medan vakthundarna vaknade till bakom hönsnätsinhägnaden.

Alfred G. Bergström skrek i dörren;

- Din lilla slampa! Kom hit skall jag visa dig Utbildning!

De avbrutna studierna var inte till Jannickas fördel ansåg Johnny Qwalster, men hon ignorerade han synpunkter alltmer. Som så ofta förr, träffade hon sin bästa väninna Carmen Buenasera, den här gången på den mysiga uteserveringen Taffelberget. Carmen var som alltid energisk, närmast i toppform. Hon hade shoppat i tre timmar och ur sin, som alltid, eleganta handväska tog hon fram ett ex av livstilsmagasinet Image.

- Se här, dom skickar det här till mig. Är bland de få som får den hemskickad. Inte illa.
Hon bläddrade fram till en intervju med Leif GW Persson.
- "På sin lediga tid försöker han koppla av. Läsa. Tänka. Skog och mark...."
- Skog och Mark. Du vet väl...

- Ja, men det är vad han tycker, jag menar inte att det är vad du behöver.
Johnny Qwalster dök plötsligt upp med en alkoholfri drink i handen.
- Jag har BRA nyheter. Ulfh har blivit tvungen att släppa rättigheterna på "Babbls"! Du blir rik på det här! Rikare än någonsin!

Johnny Qwalster nämnde inte att även han skulle bli rik, rikare än någonsin, men klart att han var på strålande humör. Han berättade att Daffy skulle ha en försoningsfest på Berget i retrostil med mycket twistdans under bar himmel. Daffy hade gjort slut med Ulfh och satsade ny mycket kraft på återuppta kontakten med sina tidigare bekanta, som hon visserligen förolämpat många gånger. En gemensam fest på bergknallarna i skärgården kunde nog hjälpa till att uppdatera relationerna. Johnny Qwalster hade lyckats smuggla ut en kopia av den hemliga inbjudningslistan. Jannicka slängde en blick på pappret.

- Hon har bjudit in Alfred G. Bergström! Nej, vet du vad!

Carmen såg frågande på Jannicka. Johnny visste mer än han avslöjade, men sade;
- Dom är släkt på något sätt.
Jannicka knep ihop läpparna och ruskade lätt på huvudet.
- Vadådå, så farligt är det väl inte, sade Carmen som sällan kände sig främmande inför nya manliga bekanta, inte ens om det bara var ett namn på ett papper. Hon anade att det var inte vilken lista som helst. Daffy bjöd in med omsorg, hon hade rykte om sig att vara en riktig festfixare.

Johnny smuttade på sin alkoholfria hallondrink. medan han läste högt:

- Malena Erman, Queen of Hardrock, Sture Starfighter den III, Bengt från Försäkringskassan, Joanne Newlander, Margareta Winberg....


- Joanne Newlander! Hon har precis skaffat sig en tjugorummare med marknadshyra i innerstan!, utbrast Carmen.
- Lyckans ost, hon har väl vunnit på Bingolotto, sade Johnny Qwalster torrt, utan att med en min visa att i något av de rummen skulle han gärna kunna tänka sig ha ett liten övernattninglägenhet.
Även om pengarna skulle börja rulla in, gällde det att vara ekonomisk.
Hade Joanne marknadshyra skulle det ju bli till kompispris.

Jannicka sög upp resten av sin pärondrink genom det randiga sugröret. Hon hade inget päron i handväskan nu längre. Det kändes lite tungt att ha med sig. Hennes väska av ren bomullsväv med dragkedja var visserligen lätt, men aning sladdrig. När hon för inte så länge sedan skulle med tåget till Upplands-Väsby och ställt väskan ifrån sig, bara någon sekund, hade någon i trängseln råkat trampa på den. Päronet hade krossats fullständigt och saften hade förstört hennes ID-handlingar. Plastkorten hade visserligen gått att skölja under rinnande vatten, men allt hade inte gått att rädda, någon av magnetremsorna hade fått en s k trampskada sade man på banken.

Till festen på Berget, en del av en ö i den yttre skärgården, hade värdinnan, aftonens toastmastress och tillika den totala festfixaren Daffy skaffat en sällsynt samling Chubby Checker skivor. Dessa spelades om och om igen. Det twistades i solnedgången. Rytmiska dansmelodier som "Let´s Twist Again" och "Peppermint Twist" fick alla gästerna att vrida på midjan, böja sig åt sidorna, svänga på rumpan, om och om igen, ibland utan att knappat lyfta fötterna, från det för tillfället iordninggjorda dansgolvet, av bräder från en gammal fiskeskuta. En kvällens höjdpunkter blev när man skulle dansa Limbo. Då gällde det att till musik ta sig under en ribba bakåtlutad, utan att beröra golvet med baken.

Margareta Winberg lovade på stående fot att vinnaren skulle få spela gratis Mixen Handicap hos Svenska Spel i ett helt år. Vinnare blev SVT-reportern Louise Järleskog, som nyss kommit tillbaka från en längre vistelse utomlands. Hon hade magrat en en del och hade lätt att ta sig under ribban.

På småtimmarna skulle blev det musikunderhållning live. Jannicka hade övertalats till ett uppträdande, men hade drabbats av lätt nervositet, det fanns ju flera andra sångerskor på plats. Dessutom fanns Alfred G. Bergström bland gästerna, men han verkade fullt upptagen denna kväll. Han hade faktiskt knappast tittat åt Jannickas håll, vilket hon välkomnade.

Hon ställde sig bakom mikrofonstativet, drog ett E7#9-24 på gitarren, öppnade munnen och skulle precis börja, när hon i sista stund fann sig och beslutade sig för att ta en annan låt. Hon ville testa hur Alfred G. Bergström, hennens ende gitarrlärare skulle reagera.

Hon valde en cover av Bessie Smith:

"If you want to satisfy my soul...


Come on and rock me with a steady roll...


I´m wild about that thing,... gee I like your ting-a-ling....


Kiss me like you mean it,...I´m wild abou that thing.... "


Det tog inte många sekunder innan Alfred G Bergström ställde sig upp, släppte Louise Järleskog som han hållit i sina armar. Han forcerade sig mellan de lätta trädgårdsmöblerna från IKEA, välte stolar under sin framfart, medan han börjat lossa livremmen. Somliga gäster höll sig för munnen av fasa över vad som höll på att hända, somliga skrek rakt ut. Jannicka fortsatte att sjunga i tumultet;

"Do it easy, honey, don´t get rough...


From you papa, I can´t get enough...


I´m wild about that thing, I´m wild about that thing.


Everybody knows it, I´m wild about that thing... "




Bara någon meter innan Alfred G- Bergström nådde fram till Jannicka vaknade Daffys livvakter till, de rusade fram, men det var något sent. Alfred G. Bergström hade hunnit få grepp om Jannickas klänning och bara slet av den. Nu skrek alla i publiken. Jannicka trampade på Alfred G. Bergströms fot med sin höga klack och hans skrek;

-Aaaaaaaaaaaaaaaj!! FÖR HELVETE JANNICKA! DET ÄR JU VI! DET STÅR SKRIVET I HIMMELENS STJÄRNOR !

Jannicka tog några steg tillbaka med sin Fender Strata-kopia hängande om halsen, iklädd endast i de intimaste av plagg.
- Bra Afred! Bra Alfred! Vilken kille du är!, hojtade Lousie Järleskog stående vid ett av de främre borden , och verkade inte alls svartsjuk. Daffys livvakter greppade lätt den äldre och något sävliga Alfred G.Bergström och förde ut honom.

Efterspelet blev, inte minst tack genom Johnny Qwalsters inrådan, att man skulle hota anmäla Alfred G. Bergström för två våldtäktsförsök. Till en början hade Qwalster inte brytt sig så mycket om fallet i Knutby, men nu vid det andra försöket fann han att det fanns så många vittnen att scenariot gick inte att bestrida. Fallen hamnade aldrig i domstol, eftersom Alfred G. Bergström gick med på en förlikning, han betalade ett så kallat tredelat skadestånd, ett till Jannicka, ett till Johnny Qwalster och ett till Lousie Järleskog för att hon inte skulle låta publicera bilderna hon tagit med sin lilla nyckelrings-digitalkamera.

Skadeståndet skulle utbetalas en gång i månaden i 6 år och räntan var den samma som en liten kontokredit hos Nordea eller Swedbank. Som vinnare av Limbo-tävlingen erhöll Järleskog dessutom ett års fritt spel på Mixen-Handicap hos Svenska Spel.
Det återstår att se emellertid om någon av de andra gäster på festen gör en polisanmälan.
Det får framtiden utvisa.

Bilden: Den kände fotbollsspelaren Allan Ball testar lyckan på twistgolvet

(somliga säger att den kan vara Jannickas mamma, när hon var på studieresa till England)